Örter (utom orkidéer)

Bolmört

Vetenskapligt namn: Hyoscyamus niger

Förekomst: Sällsynt

Bolmört är en läke-, gift- och trolldomsört, som följt människan sedan årtusenden. Den härstammar från Västasien och östra medelhavsområdet. I Sverige var den förr vanlig men förekommer nu bara sällsynt i södra och mellersta Sverige. Den växer vanligen vid gårdar, vägar, avfallshögar, täkter m m. Den är kvävegynnad. Fröna kan bevaras i jorden under lång tid och man vet att bolmörtsfrön varit grobara även efter hundra år. Detta innebär att arten kan dyka upp på de mest oväntade ställen, förutsatt att man grävt om i marken så att frön som varit gömda i marken kommit upp till markytan.

Bolmört kan bli nästan en meter hög. Stjälken är upprätt, enkel eller grenig, och bladen är flikiga eller grovtandade. Bolmört blommar från juni till september med stora smutsgula blommor som sitter i ensidiga knippen 

Bolmört är mycket giftig och extrakt av bolmört har använts mot allehanda sjukdomar. Den innehåller giftiga alkaloider, som i svag dos är rogivande och nervbedövande. Bladen brukades till exempel som värkstillande omslag. I starkare doser uppkommer sinnesförvirring, erotiska hallucinationer och kramper, som kan leda till döden på grund av förlamning av andningsmuskulaturen.

Att inandas röken av bolmörtsfrön, lagda på glöd, har förr varit en vanlig kur mot tandvärk. Bolmört tros förr ha ingått i de s k "häxsalvorna", som gjorde att personer upplevde att de kunde flyga eller att man deltog i orgier. Det kända oraklet i Delphi uttalade sannolikt sina visdomsord under inflytande av ångor från bolmört

Namnet bolmört kommer av bolma, som är ett gammalt nordiskt ord för en tjock, svällande form. 

Artnamnet niger betyder svart. Släktnamnet Hyoscyamus kommer av grekiskans hyos (svin-) och kyamos (böna), svinböna. Namnet användes redan av Xenofon, 400 f. v. t.

 

Bolmört hittar du på följande platser:

Allt på Öland 2021. Utvecklad av Tegelwebb