Djurgårdsinrättningen
Den kungliga djurgårdsinrättningen innebar för ölänningarna ett stort förtryck. Den hade sina rötter i det centralstyre som Gustav Vasa införde. Han inskränkte böndernas frihet såväl på Öland som på andra håll i Sverige.
Kunglig jaktpark
Under Johan III:s tid förvärrades förhållandena, vad gällde jakten. Johan III ville ha Öland som en kunglig jaktpark. Det var ett populärt nöje för europeiska furstar att bedriva jakt och Öland hade ett gynnsamt klimat där han kunde låta föda upp högvilt från sydliga länder. Här var viltet dessutom skyddat från rovdjur som förekom på fastlandet. Ett kungligt dekret utfärdades 7 april 1569, som förklarade Öland vara en för kungars jakt avsatt mark. Samtidigt förbjöds all olovlig högviltsjakt.
Olovlig jakt beivras strängt
Överträdelser bestraffades strängt. Jaktförbudet utökades så småningom att gälla även på harar och annat småvilt. Ölänningarna fick inte längre äga några hundar om dessa inte var stympade så att de endast hade tre ben. De skyddade hjortarna kunde föröka sig fritt och ta för sig av böndernas gröda. Bönderna försökte att att förhindra att grödan blev uppäten genom att på olika sätt skrämma viltet, oftast utan större framgång.
Förbud för trädfällning
Det utfärdades även förbud att hugga ner eller skada nyttiga och bärande träd som bok, ek, apel och hassel. Seanre kom förbudet även att gälla samtliga lövträd och gran. Det timmer och den ved som ölänningarna behövde fick man skaffa från fastlandet.
Karl X Gustav mildrar bestämmelserna
Karl X Gustav var förtjust i Öland och under hans tid mildrades lagarna något och för att bl a hindra dovhjortarna i Ottenby att sprida sig lät han bygga en kraftig och hög mur från kust till kust norr om Ottenby.
Karl XI skärper straffen
Karl XI däremot skärpte straffen igen och man kunde vid första förseelsen dömas till livstids straffarbete på Marstrands fästning. Under frihetstiden och under Fredrik I:s regenttid blev inte förhållandena bättre. Den senare planterade in vildsvin som gjorde livet ännu svårare för bönderna genom att de ställde till stor skada på växande gröda. En flock vildsvin kunde under kort tid föröda en hel åker.
Djurgårdsinrättninge upphör
Först den 12 maj 1801 kunde ölänningarna slippa den förhatliga inrättningen när Gustav IV Adolf beslutade att upphäva Djurgårdsinrättningen på Öland.