Örter (utom orkidéer)

Vit sötväppling

Vetenskapligt namn: Melilotus albus

Förekomst: Allmän

Vit sötväppling är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men den förekommer också sällsynt eller tillfälligt i de norra landskapen. Den växer på öppen kulturpåverkad mark, till exempel i vägkanter och på banvallar. Den växer gärna tillsammans med gul sötväppling.

Vit sötväppling är en vanligen ganska högväxt ört med upprätt stjälk som kan bli upp till en och en halv meter hög. Bladen är trefingrade med långsmala småblad. Den blommar från juli till september med små vita blommor.

Sötväpplingar innehåller kumarin, som ger de torkade bladen en stark och söt doft. De har därför ofta ingått i doftblandningar och tobakstillsatser. Om sötväpplingar möglar och ruttnar bildas ett giftigt ämne, dicumarin, som hämmar blodets koagulering. Om djur äter av fuktigt hö som innehåller sötväppling kan eventuella blödningar hos djuren få ett dödligt förlopp. Sötväpplingen används därför inte längre till djurfoder, men däremot vid framställning av råttgift.

Artnamnet albus betyder vit. Släktnamnet Melilotus användes redan av Theofrastos (300 f. Kr.) om en ärtväxt. Namnet kommer av grekiskans meli (honung) och Lotus som är det vetenskapliga namnet på släktet käringtänder.

Allt på Öland 2021. Utvecklad av Tegelwebb