Smalfräken

Vetenskapligt namn: Equisetum variegatum

Förekomst: Tämligen allmän

Smalfräken är en kalkgynnad fräkenart som påträffas i källflöden, vattenrika vätar och fuktängar. Ofta blir den pionjärväxt på störda ytor i myr- och sjökanter eller i diken och grustag.

Den smala, styva och sträva stjälken har 6-10 längsgående åsar. Åsarna har en fåra på ryggen som slutar i svartbruna tänder med vit kant. Dessa vita uddar på tänderna är ett bra kännemärke.

I kalkrikt strömmande vatten avsätts ofta kalk runt den del av växten som står i vatten. I augusti mognar sporerna i det toppställda axet. Stängeln står vintergrön.

Förutom på Öland och Gotland växer smalfräken sällsynt i Götaland och Svealand. Den är däremot vanlig norrut, särskilt i fjällens kalkstråk. I södra Sverige räknas den som en kvarleva från ett kallare klimatskede. Utbredningen i övrigt är cirkumpolär och omfattar boreala och arktiska trakter samt Mellaneuropas bergstrakter.

Källa: Ölands och Gotlands Växtvärld (Ekstam m fl)