Göknycklar

Vetenskapligt namn: Anacamptis morio

Förekomst: Tämligen allmän

Göknycklarna tillhör de tidigaste orkidéerna med blomning från mitten av maj till början av juni. Axet är ofta fåblommigt och glest och verkar avhugget i toppen. Hos rikblommiga plantor kan axet påminna om Sankt Pers nycklar, men lägg märke till att göknycklarnas övre kalkblad har tydliga mörka strimmor. Växten trivs på kortvuxen gräsmark som är mager och frisk och har god basmättnadsgrad. De flesta växtplatserna har en kalkhaltig finjord, t ex älväxingängar, men göknycklarna kan också växa på kalkfattig mark. Det kan vara ängshavretorrängar eller högt belägna partier av strandängar men även igenlagd betad åkermark.

I Sverige finns den även i Skåne och Blekinge. Dess världsutbredning omfattar västra, mellersta och södra Europa och delar av Nordafrika och Mindre Asien. Den anses hotad i vissa områden, vilket kan tillskrivas ändrad markskötsel, såsom ökad konstgödsling eller upphört bete. De öländska och gotländska förekomsterna är fortfarande livskraftiga.

Källa: Ölands och Gotlands Växtvärld (Ekstam m fl)

Det är lätt att gå förbi göknycklar i tron att det är Sankt Pers nycklar. Medan Sankt Pers nycklar har två kronblad stående rätt upp (bakåtböjda) har göknycklarna dessa kupade hjälmlikt över läppen. Dessa kupade kronblad har också tydligt gröna nerver.

Lättast att se göknycklar är vid Skogsby alvar. Här är göknycklar den vanligaste orkidéen.

Alla Sveriges orkidéer är fridlysta

Blomning på Öland enligt Artportalen

Göknycklar hittar du på följande platser: