Södra Greda löväng

EN AV DE FINASTE LÖVÄNGARNA

I Södra Greda löväng en försommardag bjuds man på det allra bästa en löväng på Öland kan erbjuda. I trädens lummiga grönska sjunger halsbandsflugsnapparen tillsammans med lövsångare och trädpiplärkor. Följer man den markerade strövstigen ut genom ängen möts man av en blomsterprakt som överväldigar.

SÄLLSYNTA SVAMPAR

På flera av ekarna växer sällsynta svampar som tickorna blekticka, oxtungsvamp och saffransticka. Andra sällsynta svampar i ängen är kalkrödling, vintråding och brunluddig roting.

GAMMAL BEBYGGELSE

I lövängens norra del finns en mindre byggnad som kallas fårhuset. Byggnaden fanns här redan i början av 1800-talet och har främst nyttjats som förvaringplats för redskap och seldon. Troligen också som skydd vid arbetet ute på åker och äng. I Södra Gredas sjömarker finns lämningar av en omfattande järnåldersbebyggelse. Sjömarkerna har erbjudit ett gott bete samtidigt som fiske och jakt varit en viktig del i försörjningen.

FAKTA OM RESERVATET

Naturreservatets storlek: 3 ha, beslutsår: 1962. Syfte: att bevara en typisk löväng och dess flora, samt åsbildningen i ängen. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Källa: Länsstyrelsens i Kalmar län

Öppna länsstyrelsens karta

VÄXTLOKAL

I ängens västra del trivs orkidéer som Adam och Eva och göknycklar men även gullviva, fårsvingel, solvända, backtimjan, gulmåra och axveronika. Öster om strandvallen blir markerna fuktigare och här växer bl.a. majviva, brunört, krissla och blåtåtel. 

I boken En guide till Ölands växtvärld från Ölands Botaniska Förening finns en utförlig beskrivning av typiska arter vid Södra Greda löväng.

Naturtyper: Trädbärande slåtteräng, lövskog, strandvall med torräng, kalkfuktäng.

Speciella arter: Hålnunneört på en av sina nordligaste lokaler på Öland samt desmeknopp, trubbstarr, korskovall, Adam och Eva.

Hålnunneört

Korskovall

Adam och Eva

Säsong: Hela växtsäsongen, men den vackraste blomningen är från mitten av april till slutet av maj.

ORKIDÈLOKAL

Här finns många orkidéer såsom Adam och Eva, göknycklar, Sankt Pers nycklar och krutbrännare.

Här kan du se en karta med de intressantaste växtlokalerna:

FÅGELLOKAL

Här sjunger om våren sångare i mängder, liksom häckande rosenfink och halsbandsflugsnappare. Har man tur kan man få höra sommargylling.

Källa: Ölands fågellokaler (Ölands Ornitologiska Förening)

Natur och kultur på Öland, Område N89 (Länsstyrelsen i Kalmar län 2001)

Trädbärande äng som hävdas. Ängen har en rik flora och fauna.

I direkt anslutning till sjömarkerna ligger Södra Greda löväng. Det är en av Ölands fåtaliga slåtterängar som fortfarande hävdas. Ängen är rik på träd och buskar, främst ek, ask och hassel. Flera av askarna bär spår efter hamling. Längs den låga strandvallen i väster är gräsmarksfloran torr med arter som fårsvingel, axveronika, backtimjan, solvända och gulmåra. På våren finner man här rikligt av orkidéer, främst Adam och Eva. Öster om strandvallen vidtar friska och fuktiga marker. Här finns en liten, örtrik, fuktig gräsmark med en artrik flora. Exempel på arter är brunört, majviva, krissla och blåtåtel. Ängens östra del är ganska skuggig och övergår successivt i omgivande skog.

I Södra Greda löväng finns en hel del växter som tyder på långvarig slåtterhävd. Lövängen har också en intressant svampflora. På flera av ekarna växer sällsynta tickor som blekticka, oxtungssvamp och saffransticka. Andra rödlistade svampar i ängen är kalkrödling, vintråding och brunluddig roting. Lövängen har en rik häckfågelfauna med bland annat rosenfink och halsbandsflugsnappare. I lövängens norra del ligger en mindre byggnad. Den kallas fårhuset och fanns här redan i början av 1800- talet. Det har främst utnyttjats som förvaringsplats för redskap och seldon. Huset har troligen också använts som skydd vid arbetet ute på åker och äng.

Öster om lövängen ligger ett lövskogsområde. Den lundartade lövskogen har tidigare använts som slåtteräng. Idag återstår endast små fläckar med gräsmark. Träd- och buskskiktet i skogen består främst av ek, björk och hassel. Kortvingen Atheta serrata hittades här ny för Norden 1978. Artens ekologi är dåligt känd och bara ett fåtal exemplar har påträffats sedan dess. Klöverborre, som står som utdöd i Sverige i rödlistan, påträffades i Jordtorpstrakten 2001. Den är funnen i området i slutet på 1970-talet och det är tänkbart att den finns kvar.