Petgärde träsk

Petgärde och Djurstad träsk utnyttjades i äldre tider som slåttermarker men i början av 1900-talet dikades båda områdena ut i syfte att skapa mer jordbruksmark. På senare år har naturvården arbetat med att återställa de naturliga vattenståndsväxlingarna. Detta tillsammans med slåtter och bete är viktigt för att återskapa områdenas rika fågelliv och flora. I vissa områden slår man vassen för att skapa öppna klarvattenytor.

Petgärdeträsk utgörs huvudsakligen av ag- och bladvassbestånd, öppna vattenytor, fuktiga betesmarker och rikkärr med orkidéer. Här kan du finna brudsporre och kärrknipprot. På fuktängarna växer bl.a. slåtterblomma och majviva.

Fakta

Naturreservatets storlek: 111 ha, beslutsår: 1978. Syfte: att bevara för floran och faunan, främst fågellivet värdefulla våtmarksområden. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län

Öppna länsstyrelsens karta

Fågellokal

Petgärde är främst en vår- och försommarlokal. I träsket häckar gråhakedopping, skedand, årta, vattenrall, sävsparv, rörsångare och vissa år sävsångare och pungmes. Brun kärrhök finns i området och ses ofta komma glidande. Under vårflyttningen rastar grönbena, gluttsnäppa, brushane och ibland svartsnäppa. Tidigare häckade svarttärna, men den är nu endast en tillfällig besökare.

Gråhakedopping

I april invaderas träsket av hundratals grågäss som rastar och några av dem stannar för att häcka. 

Nattlyssning efter fåglar är givande här. Småfläckig sumphöna är årlig och från åkrarna runtomkring kan kornknarr höras. Rariteter som varit här är dvärgrördrom, amerikansk kricka, skedstork, mindre sumphöna, dvärgsumhöna och ormörn.

Ett fågeltorn finns i södra delen av träsket. Man når tornet från parkeringen via en stig. 

Källa: Ölands fågellokaler, Ölands Ornitologiska Förening

Här kan du se de bästa fågellokalerna i Löts socken:

Växtlokal

Ölands Botaniska Förening beskriver växtlivet vid Petgärde träsk i sin bok En guide till Ölands växtvärld. 

Naturtyper: Betat kärr, kalkfuktäng, torräng

Speciella arter: Slåtterblomma, skogsklocka, slidsilja, säfferot

Skogsklocka:

Säsong: Maj-juli är en lämplig tid för besök

Här ser du en karta över de lokaler som ÖBF beskriver i boken vid Petgärde träsk:

Orkidélokal

Markerna vid Petgärde träsk är fina orkidémarker. Här finns bl a flugblomster, brudsporre, kärrknipprot och ängsnycklar.

Ängsnycklar

Natur och kultur på Öland, Område N96 (Länsstyrelsen i Kalmar län 2001)

Petgärdeträsk består egentligen av tre olika våtmarker: Petgärdeträsk, Tallträsket och Träskmossen. Petgärdeträsk domineras av ag och bladvass. Enstaka videbuskage finns ute på den öppna myren. I den centrala delen har en vattenyta tagits upp för att gynna fågellivet. I södra delen finns ett videkärr. Under träden växer bland annat strandlysing, kärrvial och besksöta. Spjutmossa och kärrpraktmossa är vanliga i bottenskiktet. Söder om kärret ligger fuktiga betesmarker som innehåller växter som älväxing, kärrknipprot, majviva och slåtterblomma. Vattenståndet i själva träsket regleras genom vallar, dämmen och pumpar.

Fågellivet i Petgärdeträsk har som en följd av röjningar och utökat bete förbättrats under senare år. Antalet arter är ungefär detsamma medan antalet häckande par har ökat. Fåglar som ökat är bland annat årta, skedand, tofsvipa och rödbena. Dominerande häckfåglar i träsket är rörsångare, sävsparv, sothöna, grågås och gräsand. Pungmesen och brun kärrhök är återkommande häckfåglar.

En restaurering i syfte att återskapa höga naturvärden i Petgärde startade i mitten på 1990-talet. Målet är att återskapa en så naturlig vattenregim som möjligt. Åtgärder som vidtagits är byte av dammluckor så att ett självreglerande dämme uppstår. Den invallade åkermarken i norr har köpts in och vallarna har grävts igenom för att återskapa situationen före vattenregleringen. Detta innebär att marken nu översvämmas på våren.

Tallträsket som ligger i sydost och är en opåverkad del av området. Kärret har en öppen vattenyta centralt som omges av ag. Längst i söder finns ganska stora partier med en diffust källpåverkad axagvegetation. Jordtäcket är tunt och mellan axagen sticker stenar upp. Här växer vid sidan av axag sumpgentiana, slåtterblomma och majviva. Fuktiga gräsmarker norr om kärret binder ihop Tallträsket med övriga delar av objektet. Här finns vätliknande vegetation med grunt jordtäcke.

Träskmossen i nordost domineras av ag, gles bladvass och stora videbuskage. Förbuskningen med lövsly har ökat under senare år. Denna del av Petgärdeträsk är starkt påverkad av dikningar och miljön är påtagligt störd. Trots det är området fortfarande häckningsplats för ängshök. Som ett led i restaureringsarbetet har ytskiktet i Träskmossens västra del banats av för att få tillbaka ett öppet vatten.

Petgärdeträsk är en av de mest intressanta våtmarkerna på Öland, avseende skalbaggsfaunan. Bland annat kan den mycket sällsynta fjädervingen Ptilium caesum nämnas. Arten påträffades första gången i Sverige vid Petgärdeträsk 1978 och är fortfarande bara känd från Öland. Andra sällsynta baggar är brun sammetslöpare, guldgrön sammetslöpare, korslöpare samt kortvingarna Acrotrichis brevipennis och Gyrophaena lucidula. Fjärilen treuddtecknat aftonfly har här en av sina få förekomster på ön. Vitt trågspinnarfly är påträffat och det är inte otänkbart att den har en fast population i området.