Ölands testfält

  • Inspektion 1955: Landsantikvarie Manne Hofrén (i basker) besöker fältet. Bertil Hallert till vänster, Gösta Jansson till höger (ägare till Stora Rörs Cementindustri som lägger ut locken). Bildägare: Gösta Jansson.
  • Betonglock 4503 vid Stora alvarleden Foto: Oddbjörn Andersson

 

I början av 1950-talet ökade behovet av bra kartor när saker som vattenkraftverk, moderna bostadsområden och stora motorvägar skulle anläggas. Istället för att gå på marken och mäta hade man börjat utgå från flygbilder. Metoden för kartframställningen hette flygfotogrammetri. Men gick det att lita på att flygkamerorna återgav verkligheten korrekt? Nej, hävdade svenske mätexperten professor Bertil Hallert vid Kungliga Tekniska högskolan. Han menade att felen var större än vad de internationella kameratillverkarna uppgav och ville testa kamerorna i verkligheten. Han fick stöd och pengar till att genomföra ett testfält på Stora alvaret för flygfotografering.

Detta kände inte ölänningen och f d journalisten Oddbjörn Andersson till när han hittade runda betonglock med ett järnrör i mitten på Stora alvaret. Ingen annan heller som han frågade visste vad det var. Ju fler lock han hittade desto mer nyfiken blev han vad de använts till. Han började sätta koordinater på locken. Så småningom tycktes ett mönster bildas av locken och Oddbjörn gick vidare i sitt sökande. Han grävde djupare och djupare och kunde avslöja en hemlighet; något som inte varit känt på länge.

För att genomföra en flygfotografering måste punkter på marken markeras. Och det är här betonglocken kommer in. Stora alvaret var platt och man kunde se långt vilket var bra för att kunna placera ut riktpunkter i form av betonglock och mäta in dessa i ett rätlinjigt system. När detta var gjort kunde testflygningarna starta. Det visade sig att detta var en betydligt mer noggrann metod än att som tidigare kontrollera kamerorna i laboratorier. Resultaten från kommande flygningar blev revolutionerande och världskända.

 

Inspektion 1955: Landsantikvarie Manne Hofrén (i basker) besöker fältet. Bertil Hallert till vänster, Gösta Jansson till höger (ägare till Stora Rörs Cementindustri som lägger ut locken). Bildägare: Gösta Jansson.

Inspektion 1955: Landsantikvarie Manne Hofrén (i basker) besöker fältet. Bertil Hallert till vänster, Gösta Jansson till höger (ägare till Stora Rörs Cementindustri som lägger ut locken). Bildägare: Gösta Jansson.

 

Locken är till antalet 184. Du kan se dem i Google-karta ovan. De började läggas ut 1955 och har sedan tillkommit i olika omgångar. Antalet har utökats när ytterligare behov tillkommit, senast 1964. Locken har i kartan olika färg beroende på sin tillkomst. Några lock är idag övervuxna och de markeras särskilt i menyn och har en kub som symbol. Två symboler i form av flygplan markerar platsen för inflygningssignaler som fortfarande kan ses på marken. Dessa är den Sydliga inflygningssignalen och den Norra inflygningssignalen.

Mycket mer om detta kan du läsa i Oddbjörn Anderssons bok ÖLANDS TESTFÄLT – Stora alvarets bäst bevarade hemlighet.

Alldeles i närheten av testfältet, i Stenåsa, finns Naturbokhandeln. Där kan du köpa boken. Förutom att du får en spännande historia till livs är boken en kulturhistorisk gärning av stora mått när det gäller kartframställning.

 

 

Om du vill hitta locken själv så rekommenderar vi att du utgår från Möckelmossens infoplats. Där finns första locket i en linje av lock som du kan följa norrut. Locket ligger ca 130 m väster om infoplatsen strax intill vägen på norra sidan. Locken ligger med 300 meters mellanrum. Om du har en mobiltelefon kan du använda dig av kartan för att hitta locken. I kartan finns även Stora alvarleden, Resmozonen, Mittmuren och några andra sevärdheter inlagda.

Här kan du se platser i kategorin Ölands testfält.

 

Allt på Öland 2020. Utvecklad av Tegelwebb