Stora alvaret
Stora Alvaret på södra Öland är ett av världens mest säregna kulturlandskap - mäktigt, ödsligt och svindlande vackert i en märklig kombination. Flertusenåriga betestraditioner och de tunna jordarna på kalkberggrunden har skapat förutsättningar för ett mycket speciellt växt- och djurliv.
ETT VÄRLDSARV
Stora Alvaret är med sina 26 000 hektar ett av världens största alvar. Under tusentals år har Stora alvaret fungerat som byarnas gemensamma betesmark och vedförråd. På alvaret finns rikligt medförhistoriska gravar, fornborgar och husgrunder. Under järnålder liksom under 1800-talet var alvaret hårt utnyttjat. Idag är Stora Alvaret en del av världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.
ALVARETS MILJÖ
Alvar förekommer på några få ställen i världen på flacka hällmarker på kalkbergrund och kännetecknas av att de saknar eller har ett mycket tunt jordtäcke, växlande tillgång på vatten, ett hårt klimat och ett säreget växt- och djurliv. De arter som lever här måste klara sommarens ibland nästan ökenliknande hetta, höstarnas skyfall och vintrarnas frostsprängning och snödrev.
ALVARETS VÄXTVÄRLD
På Stora alvaret möts växter från hela världen. Här finns fjällväxter som masklav och fjällnejlika och sydeuropeiska växter som bergskrabba och såpört. Här finns också endemiska arter, som förekommer endast på Öland i hela världen, ölandssolvända och alvarmalört. Ölandssolvända och det uttorkningståliga gräset fårsvingel är karaktäristiska på grusalvaren. På de djupare jordarna som består av svallad morän växer axveronika, solvända och orkidéer som Adam och Eva, Sankt Pers nycklar och krutbrännare. I sprickor i kalkstenen, karsten, växer bl.a. ormbunken svartbräken och den sällsynta klipplöken.
Ölandssolvända
FÅGLAR OCH SMÅDJUR
Alvarets karaktärsfågel är främst ljungpiparen som med sin vemodiga vissling skapar en säregen ödemarksstämning. Andra typiska fåglar är sånglärka, törnskata, stenskvätta, storspov och ängshök. Liten borstspinnare, alvarsnäcka, rosenvingad gräshoppa och den fantasieggande skalbaggen alvarlarvmördare är exempel på smådjur som anpassat sig till den speciella alvarmiljön.
RESTAURERINGSINSATSER
Genom projekt och miljöersättningar delfinansierade av EU har insatser gjorts för att röja, restaurera och återuppta bete på Stora Alvaret. I slutet av 1990-talet var 40% av Stora Alvaret obetat och under igenväxning. Numera betas återigen hela Stora Alvaret.
Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län
Naturreservat på Stora alvaret: