Slottsskogen - Borga hage

Slottsskogen är ett lövskogsområde mellan landborgen och kusten i Borgholm ned till en bit söder om Solliden. Delen närmast Borgholm är ett naturreservat som heter Borga hage.

Vacker ädellövskog

Borga hage är en vacker ädellövskog alldeles inpå Borgholms centrum. Här finns fina stigar och du når den lätt från Villagatan i Borgholm vid idrottsplatsen. En annan möjlighet är att gå in en stig vid 136:an uppe vid Drottning Viktorias Vilohem. Du kan också utgå från Sollidens parkering och gå ner i skogen förbi Kaffetorpet.

När du går i skogen nedanför landborgen har du Borgholms slott alldeles ovanför dig.

Borga hage är en del av den tidigare sammanhängande kustlövskog som kallades Strandskogen som sträckte sig längs kusten mellan Borgholm och Färjestaden. 

Öppna reservatskartan i fullformat i desktop

Skogsområdet består idag främst av äldre, lundartade ekskogar med tydliga inslag av buskvegetation, främst hassel. Även almskog – som är en ovanlig skogstyp med endast några få förekomster i länet – finns här.

Så länge Borgholms slott användes som försvarsanläggning låg här öppna hagmarker med några få ekar och bestånd av hassel. När betet upphörde i slutet på 1800-talet började området växa igen till den skog vi ser idag, med inslag av hassellundar och tät buskvegetation.

Sällsynta arter

Äldre naturskogsartade ädellövskogar och sumplövskogar som finns här i Borga Hage tillhör de naturtyper som har höga bevarandevärden. Förekomsten av gamla, grova träd är riklig. Många växt- och djurarter är helt beroende av denna naturtyp för sin överlevnad. Ett drygt hundratal sällsynta arter har hittats här, till exempel skogskorn, silverviol, falsk djävulssopp, fjällig gallmusseron, långbensgroda, ribbcylindersnäcka och almblombock.

Silverviol

Friluftsområde

För att bevara områdets höga naturvärden ska lövskogen få utvecklas fritt samtidigt som betes- och slåttermarkerna hålls öppna. Närheten till Borgholms slott och Solliden medför ett högt besöksantal under sommaren. Området är också ett uppskattat friluftsområde för Borgholms tätort. Längs reservatets stigar och vägar kan man både promenera, cykla och jogga. Till exempel på Hälsans stig, en markerad runda på fyra kilometer som löper genom området.

Geologi

Kalkstensberget här är mellan 6 och 8 m tjockt med gott om fossil av ortoceratiter, de utdöda bläckfiskarna som Linné kallade Ölandsspikar. Nedanför branten ligger stora mängder nerrasade block. Alldeles under kalkstenen ligger alun- och glaukonitskiffer som bildades i senkambrisk och ordovisisk tid och därunder skiffer från mellankambrium.

Vid stranden kan man på vissa ställen se skiffern i fast klyft. Lerskiffern är mjuk och vittrar snabbt till styv lera. Under skiffern finns ca 80 m sandsten, även den från kambrium, vilande på ett konglomerat och det svenska urberget av granit.

Går man ner i skogen via Kaffetorpet till den blockrika stranden vid Kalmarsund, får man en tydlig bild av Östersjöns olika stadier sedan inlandsisen började smälta av för ca 12 000 år sedan.

Källa: Geopark Öland

Växtlokal

Ölands Botaniska Förening beskriver i sin bok "En guide till Ölands växtvärld" Orga hage som en läplig plats att besöka för att se intressanta växter.

Här finns en karta över de växtlokaler vid Borga hage som beskrivs i boken

Naturtyper: Kustnära ädellövskog

Speciella arter: Tandrot, mörk lungört, murgröna, skugglosta, strävlosta, skogskorn.

Skogskorn

Tandrot

Säsong: Borga hage är som vackrast i april-mitten av maj innan träden slagit ut. Lundgräsen står kvar som vinterståndare.

Orkidélokal

I Borga hage finns bl a skogsnycklar och nästrot. 

Fågellokal

Fågelsången i lövskogen är under vår och försommar en upplevelse när taltrastar, grönsångare, svarthättor och näktergalar m fl arter sjunger flitigt. Här har häckat alla fyra flugsnappararter. Halsbandsflugsnapparen är tämligen allmän. Skogsduva häckar i området. Kattuggla finns här och lundsångare har flera gånger hörts sjunga i almskogen nedanför slottet. Stora delar av almskogen har man tvingats avverka p g a almsjukan. Sommargylling observeras nästan årligen. Utmed stranden kan vadare som rödbena, strandskata och drillsnäppa ses. Flera arter rovfåglar kan ses i området såsom ormvråk, sparv- och duvhök samt tornfalk. 

Törnsångare trivs vid hagarna nedanför slottet

Du kan med fördel börja din promenad vid idrottslplatsen i Borgholm och gå söderut efter kusten. Här är fågelrikedomen störst. Sedan kan du gå upp mot slottet och runda det och ut på alvarmarkerna för att återvända via Garderobstrapporna norr om slottet ner till Borgholm.

Källa: Ölands fågellokaler, Ölands Ornitologiska Förening